det där extra?

KOMMER BLI ETT RÖRIGT INLÄGG BARA SÅ NI VET !!!!!
Jag känner inte en enda människa som är 100 % ärlig, Jag känner ingen som har det där extra.
Fan att det skulle bli såhär, varför skulle hon börja i klassen och du skulle förändras så sjukt mycket.
Det va jag som kände henne innan hon började, inte du. Fan vad jag ångrar allt! Kan du inte bara byta skola igen?
Jag ber dig, jag går ner på mina bara knän för att allt ska bli normalt igen. All jävla skitsnack. FAN!
Kul att jag kommer komma ihåg detta hela mitt liv..
Jag ska lära mina barn att aldrig lita på någon förutom sin familj & släkt. Och att dom ska berätta allt exakt allt till mig och deras pappa. Och att dom ska ta vara på dom vännerna dom har. Och att dom ska lämna dom som är falska. 

~
Hon har börjat snacka med han igen! Fan detta kommer förstöra det ännu mera. Helvete.. kommer gå runt i en jävla cirkel hela tiden.

Nu får detta ta slut snälla jag orkar inte mera. En jävla sak till och jag vet inte vad. Detta tar död på mig, de äter upp mig inifrån och ut. Och det gör så fruktansvärt ont. Fan jag vill inte förlora dig (bästizz) också. 
Fattar du inte att hon bara vill ha dig nu för att den andra är utomland? För hon inte vill vara ensam. 

~
Kom och tänka på en sak, rätt kul när jag blir äldre och läser allt på denna bloggen igen. HAHA! 
Fan vilja jävla problem jag har nu... Men det hör väll till denna åldern kanske?
Många säger att jag är sjukt stark som orkar ta mig igenon detta. Ja jag är stark faktist. Sjukt stark!

//Miiicha

glädje tårar eller inte?

Jag gråter såfort jag tänker på dig, jag gråter så fort jag hör ditt namn, jag gråter så fort någonting påminner om "oss" Jag känner klumpen i halsen och jag kan inte svälja, Jag vill inte tänka på dig, för jag kan inte fatta att du gjort som du gjort. Men jag vet inte längre vem du är, jag vet inte vart du finns, jag vet inte nått om dig längre. Jag vet inte om jag gråter glädje tårar eller inte, jag är glad att jag inte har dig kvar, men jag är ändå ledsen att du gjort såhär mot mig, jag har inte gjort dig någonting!
Ångesten äter upp mig inifrån, jag vet inte längre vem jag ska lita på, jag vet inte vem jag ska prata med, jag vet inte längre vem jag är! Du va min bästavän, vi gjorde allt tillsammans, du fick mig att bli glad när jag va ledsen, du fick mig att våga vara mig själv. Okej det vågade jag innan med, men du fick mig att våga visa det ännu mer. För med dig vid mig sida visste jag att inget kunde gå fel. Inget kunde stoppa oss från att vara så cp som vi va. Jag hade inte en tråkig stund med dig! Varje sekund va värt det. Men att det blev såhär gör ont, riktigt ont. Men jag skiter i det nu, det är såhär det är och går inte göra något åt det. Jag sitter och ler nu och är glad för att jag vet att vi haft sånna fina minnen, och det är de ända jag har kvar av "oss" 
Tack för allt, du har fått mig att bli en starkare människa, du har fått mig att nå botten och kunna klara av att ta mig igenom det och klättre upp i gen.

Ta hand om er alla och våga stå på er, Kärlek & Respekt !

//Miiicha

fuck you..

This is my life '
Jag har aldrig känt att jag vill dö, jag har bara känt att jag inte orkar mer!
Jag har aldrig skadat mig själv och aldrig ens försökt, så svag är jag inte.
Jag skulle aldrig någonsin skada mig själv för att jag mår dåligt. 

~

Att sjukna så lågt som du gjort är fan omöjligt, jag blir riktigt arg av bara tanken på att en människa som va så snäll och allt blir värsta sär. Förlåt för mina ord val, men blir arg!
Det börjar bli bra nu igen, men det du sagt finns alltid kvar, och det gör sjukt ont.
Det fega av dig är att du vågar inte snacka face to face, du vågar inte se mig i ögonen.

Fuck you...
//Miiicha

inte först nu..

Det är inte först nu jag verkligen förstår vilka som är mina äkta vänner.
Det är inte först nu jag vågar gråta ut.
Det är inte först nu jag jag får reda på allt.
MEN..
Jag tänker inte visa mig svag! 
Jag tänker inte låta någon hacka på mig igen!
Jag tänker inte låta någon få mig att må så dåligt igen, ALDRIG IGEN!
Jag tänker gå runt med det där fake leendet och visa att jag är stark ändå, trots allt som hänt.
Jag vill bara tacka alla som stöttat mig, min familj min släkt och mina äkta vänner! Och alla som förstår mig.
Men nu är de stopp på det här, jag tänker inte låta någon kalla mig det ena och de andra för att dom ska verka "tuffa" eller må bättre själv. Jag har alltid varit den som är i centrum, du har alltid varit den som varit lite längre bak. Då kom den där nya, hon fick dig att förändras, du blev kaxig, riktigt jävla taskig faktist. Du sjönk så lågt i mina ögon. Det gör ont att bara tänka på det, för det du håller på med har inte slutat än. Du kommer förstå senare vad det va jag menade när jag sa alla sakerna till dig, det va för att du ska förstå. För du vet ju att jag hade rätt om de mesta. Men jag vill bara säga tack till dig, för att du fått mig att se på människor på ett annat sätt, fått mig att vara mer öppen och våga gråta ut. Och tack för att jag äntligen fått chansen att hitta någon bättre än dig!

Ah, jag hinner inte skriva mera nu. Jag måste fixa massa saker, sen ska jag ringa några samtal och hoppas på det bästa.

Kärlek till alla! 

//Miiicha

känsligt..

Har någon kallat dig, ful, äcklig, hora, bög, ja listan kan bli lång tyvärr. Det är samma för mig, under det senaste halvåret har jag blivit utsatt av en sorts mobbning. Folk har kallar mig både de ena och de andra, dom har spridit rykten om mig och massa andra saker med. Varför håller folk egentligen på såhär? Har ni inget bättre för en än att klanka ner på folk? Tänk lite på vilka effekter det kan ge hos folk. Det finns dom som tar åt sig jättemycket av det och till och med tar livet av sig för att någon kallar dom något. Jag är en stark person, jag tänker inte ge upp. Jag har aldrig varit mobbad innan, men jag har haft folk som klagar på mig. Men det har jag skitit i innan. Men när man nu gång på gång får höra samma sak av den personen man litade på mest så gör det ont, och det är inte fören nu jag tar åt mig av vad folk säger. Kallar någon mig ful, äcklig eller något så börjar jag gråta med en gång. Innan va jag hal som en ål, all skit folk sa om mig bara gled av mig. Jag brydde mig inte för 5 öre, för jag visste att jag är bättre än så! Men nu tar jag åt mig av allt, och de som folk sa för flera år sedan gör ont nu. Men jag tänker inte visa mig svag, jag tänker inte låta någon få mig att må så dåligt igen! Aldrig mer!

Ta hand om er alla! Ser ni någon som blir mobbad gå fram och säg STOPP!

//Miiicha

Den där känslan..

Har ni någon gång känt den där känslan av att vara helt själv?
När vänner sviker och ni inte har någon kvar, det är precis där jag är nu.
Jag har många jag snackar med, men träffar jag dom? Svar NEJ.
Alltså har jag inte så många egentligen. Inte många jag litar på, nej ska jag vara ärlig litar jag inte på någon till 100% det finns alltid någor jag oroar mig för. Därför kan jag inte säga exakt allt. Hur mycket jag än vill.
Det tar lixom stopp, jag får inte ur mig det jag vill. Det spelar ingen roll hur mycket jag gråter det gör så fruktansvärt ont i mig. Ah jag vet, ni vet inte vad jag snackar om. Men eftersom att jag har denna bloggen som en öppen dagbok så får ni leva med det. Jag kanske kommer berätta längre fram när jag haft bloggen ett tag. För det är fortfarande så nära in på. Och gör fortfarande vänligt ont.
Rörigt inlägg med det får vara så, det är ju som sagt en öppen dagbok för mig.

//Miiicha

RSS 2.0