.

Ångesten äter upp mig inifrån, jag vet inte längre vem jag ska lita på, jag vet inte vem jag ska prata med, jag vet inte längre vem jag är! Du va min bästavän, vi gjorde allt tillsammans, du fick mig att bli glad när jag va ledsen, du fick mig att våga vara mig själv. Okej det vågade jag innan med, men du fick mig att våga visa det ännu mer. För med dig vid mig sida visste jag att inget kunde gå fel. Inget kunde stoppa oss från att vara så cp som vi va. Jag hade inte en tråkig stund med dig! Varje sekund va värt det. Men att det blev såhär gör ont, riktigt ont. Men jag skiter i det nu, det är såhär det är och går inte göra något åt det. Jag sitter och ler nu och är glad för att jag vet att vi haft sånna fina minnen, och det är de ända jag har kvar av "oss" 
Tack för allt, du har fått mig att bli en starkare människa, du har fått mig att nå botten och kunna klara av att ta mig igenom det och klättre upp i gen.

Ta hand om er alla och våga stå på er, Kärlek & Respekt !